Fem oärliga myter om högskolans nya kvalitetssäkringssystem

Den senaste tiden har tidningarna fyllts av debattinlägg som kritiserar det nya kvalitetssäkringssystem som regeringen nyligen beslutat om. Allianspartierna och Sverigedemokraterna har skrivit riksdagsmotioner som syftar till att riva upp det nya systemet. Gemensamt för alla inlägg är att de fullständigt missförstår hur högskolans utbildningar kan utvecklas och att de på många sätt är oärliga i sin argumentation. För Sveriges förenade studentkårer är det ofattbart att kritisera ett så klokt och långsiktigt system  – inte minst med tanke på hur viktigt det är för landets studenter med ett system som sätter vårt lärande i centrum.

Kritikerna får det att framstå som att opinionen är emot det nya systemet som regeringen beslutat om. Inget kunde vara mer fel. Tvärtom var en stor majoritet av remissvaren mycket positiva. Systemet har arbetats fram i nära samarbete med lärosäten, studenter och arbetsliv. En utredare tillsattes av alliansregeringen efter att de själva, helt utan förankring i högskolesektorn, valt att stoppadet system de beslutat om fyra år tidigare. Utredaren har hanterat sitt uppdrag på ett föredömligt sätt och lyckats med konsten att föreslå ett system med god förankring och som har potential att mycket bättre kvalitetsutveckla högskolan med oförändrade resurser.

Sveriges förenade studentkårer har tillsammans med såväl högskolor och arbetslivsrepresentanter haft insyn i hela processen, och menar att kritiken mot systemet är grundlös eller felriktad. Låt oss förklara varför! Kritiken verkar utgå från fem punkter:

”Systemet är inte resultatfokuserat” – Det tidigare systemet försökte mäta utbildningens kvalitet genom att undersöka studenters resultat, oberoende av studenternas ursprungskunskaper. Det är ett metodologiskt felsteg. Det nya systemet är utformat för att direkt utvärdera utbildningens resultat, det vill säga hur väl utbildningen stöder studenters lärande. För oss studenter är utbildningens upplägg och pedagogik helt central. I det förra systemet utvärderades inte läraktiviteterna på ett tydligt sätt. Dessutom kommer det nya systemet att utvärdera formerna för examination och systemet ta hänsyn till alla examensmål. Det nya systemet är visst resultatfokuserat, men det mäter utbildningens resultat och inte studernas.

”Arbetsmarknadsperspektivet saknas” – Precis som andra intressenter har arbetslivets företrädare varit involverade i processen. Just som i det tidigare systemet kommer arbetslivsrepresentanter involveras i granskningar både lokalt och nationellt, och i utvärderingarna kommer frågor om utbildningens användbarhet att belysas. Däremot är det inte systemets uppgift att lösa Sveriges kompetensförsörjning, matchningen på arbetsmarknaden eller att helt styra utbildningarnas innehåll. Istället ska kvalitetssäkringen – hör och häpna – utveckla kvaliteten i högskolan.

”Internationella erfarenheter visar att kvalitetssystemsutvärderingar inte fungerar” – Påståendet är direkt felaktigt. Flera länder med framgångsrik högre utbildning har stabila, långsiktiga system där lärosätena och studenterna byggt upp en kvalitetskultur just för att de själva har ett ansvar för utvärderingen. Danmark, Holland och Skottland är några exempel. Framför allt är det märkligt att förespråka att inte att UKÄ och lärosätena ska utföra ett dubbelarbete genom att oberoende av varandra utvärdera utbildningen. Så mycket resurser har inte högskolan!

”Jämförbarheten i utvärderingen försvinner” – Kritiker verkar tro att när lärosätenas ansvar för utvärdering av utbildningarnas kvalitet ökar, kommer det inte gå att jämföra olika utbildningars kvalitet. För det första är det ett missförstånd – kvalitetsarbetet kommer generera information om utbildningarnas genomförande och resultat som kan jämföras. För det andra kommer kvalitetssystemet granska att lärosätena har tydlig offentlig information om sina utbildningar, eftersom det krävs av den internationella standard för kvalitetssäkring som det nya systemet kommer att följa. För det tredje kommer det nya systemet tack och lov inte innehålla den typ av kraftigt förenklade och normerande omdömen om utbildningskvalitet som det förra systemet innehöll. Utbildningskvalitet för alla studenter kan inte konkurreras fram – det måste byggas inifrån. Ingen kan väl vilja att studenter ska ta hänsyn till sådan förenklande information när de väljer utbildning?

”Lärosätena kommer sätta betyg på sig själva – incitamenten till utveckling försvinner” – Kritikerna visar att de missförstått systemets kärna. All granskning kommer göras av externa bedömare – akademiker, studenter, arbetslivsföreträdare. Däremot är det högskolans ansvar att organisera granskningen så att all utbildning – inte bara en del, som i det avskaffade systemet, granskas. På så vis kan resultaten tas till vara i verksamheten och utbildningarnas profil och lokala mål utvärderas – inte bara de nationella examensmålen. Istället för att fokusera på att sätta normativa betyg på kvaliteten, fokuserar systemet på hur all utbildning ska utvecklas. Genom att lärare och studenter får förutsättningar att delta i utvecklingen, skapas också större incitament för att delta. Det kommer leda till att lärosätena måste bygga upp fungerande, ”skarpa” kvalitetssystem, som i sin tur granskas av UKÄ. Ett sådant system har mycket större potential att skapa förändring som är meningsfull för oss studenter än enbart granskningar från UKÄ. Universitetskanslersämbetet kommer fortfarande kunna dra in examenstillstånd om lärosätenas system inte är tydliga nog. Att införa nationell granskning av alla program skulle bara undergräva de positiva effekter som är att vänta av att lärosätenas roll blir förtydligas.

Kvalitetsutvärdering av högre utbildning borde vara en fråga där många intressen enas om gemensamma mål. Högskolan har behov av långsiktiga, tydliga förutsättningar för att kunna ta det ansvar för sin verksamhet som de har enligt lagen. För Sveriges studenter är det självklart att syftet med kvalitetssäkringssystemet måste vara att främja förbättringar i alla utbildningar på ett effektivt sätt. Vi vill vara med och ta ansvar för att utveckla våra utbildningar.

Därför hoppas vi att kritikerna väljer att sätta sig in i det omfattande arbete som lett fram till ett system för vilket vi har det största förtroende. Lägg energin på att bidra till det fortsatta arbetet istället! Sveriges studenter och deras studentkårer kommer fortsätta att bidra till att utveckla högskolan i en riktning där helhet, öppenhet och goda förutsättningar för lärande står i centrum.