English information

Användarinloggning

Den 19 februari 2020

SFS reaktion på UKÄ:s utvärdering av ämneslärarutbildningen

Idag släpptes resultatet av UKÄ:s utbildningsutvärdering av ämneslärarutbildningen. 44 av landets 103 ämneslärarutbildningar fick omdömet ‘ifrågasatt kvalitet’. Men vad innebär det och vilken påverkan kommer det ha?

För ungefär ett år sedan betonade vi på SFS vikten av ansvarstagande politiker och lärosäten som respons på det kommande släppet av motsvarande utvärdering av förskole- och grundskollärarutbildningarna genom ett blogginlägg. Medan våra åsikter från det inlägget kvarstår har nu hela sektorn och kvalitetssystemet kommit längre i sin utveckling. För en som har varit med och utvecklat det nya systemet sedan dess skapelse är det otroligt roligt att vi nu börjar kunna se frukterna av vårt arbete när systemet är i full gång. 

Kvalitetssäkringssystemet består av fyra delar: lärosätesgranskningar (LSG), utbildningsutvärderingar (UU), examenstillståndsprövningar (ETP) och tematiska utvärderingar (TU). Konceptuellt ska LSG och TU utveckla, ETP hårt kontrollera och UU göra båda två. Balansen mellan utveckling och kontroll i ett kvalitetssäkringssystem är viktigt och detta system möjliggör en finjustering av detta på ett utmärkt sätt. Men att UU fyller båda rollerna gör den lite speciell; vi har nu ett sammanhållet dokument på 2848 sidor som redogör för hela granskningen. Det är ungefär 27 sidor per utbildning. Dokumentet är säkert oerhört användbart för de som tillhandahåller utbildningarna, för utveckling, men är mer svårsmält för beslutsfattare och opinionsbildare, för kontroll. UKÄ har försökt sammanfatta slutsatserna genom en inledande kappa i det långa dokumentet, ett sammanfattande pressmeddelande och en översiktsbild över hur utvärderingarna föll ut per lärosäte. 

Så vad visar utvärderingarna? Några punkter jag tog med mig är följande:

  • Det behövs fler lärare för lärarna. Forskningsanknytningen måste stärkas och detta kräver med stor sannolikhet ett ökat antal disputerade lärare. Fler doktorander behövs helt enkelt och detta minns jag är något som förra ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson, påpekade när hon fick frågan om lärarutbildningens utmaningar.
  • Utbildningarna måste bli mer användbara och i ökad grad stödja studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
  • Det är svårt att uppnå och än svårare att mäta alla examensmål.
  • Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) måste stärkas på flera sätt.

Det finns säkert fler slutsatser att dra och än fler lösningsförslag. Vi på SFS har nu inlett ett samarbete med Lärarförbundet student och Lärarnas riksförbund studerandeförening för att försöka få en gemensam syn på lärarutbildningen och dess utmaningar. 

Vissa partier och organisationer har påtalat vikten av att koncentrera lärarutbildningarna till färre lärosäten för att på det sättet öka kvaliteten. Andra menar givetvis att detta motarbetar ambitionen om att ‘hela landet ska leva’. Till alla dessa säger vi att ta det lugnt, ty detta är fiffigt nog redan inbyggt i systemet! Alla utbildningar som nu har fått ifrågasatt kvalitet har ett år på sig att inkomma med en åtgärdsplan om de inte väljer att redan nu lägga ner utbildningen (något vi vet har hänt vid tidigare UU). Denna åtgärdsplan kommer sedan granskas och bedömas av en till bedömargrupp. Fyller inte utbildningen de krav som ställs kommer lärosätets examenstillstånd att dras in och de facto läggs då utbildningen ner.  

Hela denna process för dessa utbildningsutvärderingar kan, enligt min uppfattning, förväntas vara klar omkring hösten 2021. Är det lång tid för en process som började hösten 2018? Å ena sidan ja – hur lång tid ska dessa utvärderingar behöva ta egentligen? Å andra sidan nej, en student hinner inte ens slutföra sin utbildning innan den läggs ner. Tre år är inte så lång tid i högskolevärlden. Vi anser dock att denna process kan och bör bli snabbare och att detta är en naturlig del av att utveckla systemet. Motsvarande utvärderingar i andra länder vet jag kan ta ca 6 månader men de har också utvecklat sina system i mer än 25 år medan vi i Sverige har ruckat på våra tack vare “handfasta” politiker.

Det är viktigt att vi låter systemet få rulla på så vi kan utveckla det. Redan nu har vi några konkreta punkter vi gärna vill se, åtminstone till nästa cykel, rörande utbildningsutvärderingarna:

  • Skapa mer överskådlighet genom att synliggöra vilka bedömningsområden, och om möjligt bedömningsgrunder, ledde till ifrågasatt kvalitet
  • Snabba upp hela processen för utbildningsutvärderingar, från initiering till indraget examenstillstånd
  • Fokusera mer på utbildningsutvärderingar på förekommen anledning nästa cykel. Som det är nu bestäms det flera år i förväg vilka utbildningar som ska utvärderas. Detta tror vi kan fylla ett viktigt syfte men det är långsamt, tidskrävande, trubbigt och riskerar skönmålning. Systemet kan bli mycket mer effektiviserande och kvalitetsdrivande om valet av vilka utbildningar som utvärderas istället väljs på ett mer dynamiskt sätt.
  • Tydliggör relationen mellan systemets olika komponenter. Hur påverkar lärosätesgranskningarnas utfall vilka utbildningsutvärderingar som görs? Kan utbildningsutvärderingar ske beroende på vad som hände i examenstillståndsprövningen? Vilken roll spelar egentligen tematiska utvärderingar för utbildningsutvärderingar? Och så vidare. Vi tror det finns mycket potential här men att det finns en god grund att stå på.

Något jag verkligen vill poängtera med detta system är att begreppen ‘hög kvalitet’ och ‘ifrågasatt kvalitet’ är av betydelse och att det senare inte är detsamma som ‘låg kvalitet’. I Sverige är det enligt högskolelagen olagligt att bedriva utbildning av någonting annat än hög kvalitet. Detta kan te sig lite märkligt men fyller en viktigt funktion i det juridiska ramverket för högskolan. Juridik och begrepp åsido vill inte jag att studenter som läser på en utbildning som får omdömet ‘ifrågasatt kvalitet’ ska känna att de går en “dålig utbildning” eftersom det är olika saker. Som exempel skulle jag nog ge min egen utbildning ‘ifrågasatt kvalitet’ alla dagar i veckan eftersom jag vet att så mycket kan bli bättre men jag anser ändå att det är en utmärkt utbildning i jämförelse med andra utbildningar, utifrån mina förväntningar och förväntningar från framtida arbetsgivare. Detta problem grundar sig därmed i att utbildningsutvärderingarna fyller både syftet att utveckla och att kontrollera. 
Låter vi detta system utvecklas och rulla över flera år kommer vi till slut nå punkten att om en utbildning ges är det mer eller mindre garanterat att den håller de facto hög kvalitet. Tills dess kvarstår en kommunikativ utmaning där vi alla behöver hjälpas åt för att förstå och tydliggöra vad dessa begrepp faktiskt innebär. 

Till politiker vädjar vi nu att inte dra förhastade slutsatser och komma med enkla lösningar. Låt nedläggningar ske inom ramen för det system vi nu gemensamt beslutat om och utvecklar. Låt bli att pumpa lärarutbildningen med ännu fler examensmål då det redan idag är nästintill omöjligt att utbilda inom alla och än svårare att följa upp detta. Ingen annan utbildning har så många examensmål och hela systemet ifrågasätts på grund av det som hänt med lärarutbildningen. Låt söktrycket och antagningskraven öka men bara av rätt anledningar. Och ge för guds skull lärarutbildningen rätt förutsättningar om ni vill att den ska fungera på ett bra sätt! 
Lärarutbildningen har den mest urholkade prislappen av alla (Systemfel i kunskapsfabriken, SULF 2018) vilket leder till färre lärarlärare och sämre kvalitet. Lärarutbildningen lider för att lärosätena inte ges möjligheten att disponera forskningsmedel till att anställa doktorander som i sin tur skulle leda till fler disputerade lärare. Lärosätena tvingas sänka examinationskraven på grund av den giftgrogg som är det prestationsbaserade resurstilldelningssystemet i kombination med lågt söktryck vilket leder till en ond spiral av minskande kvalitet och status. Händigt nog finns det redan en utredning som har lagt förslag på detta och jag behöver inte säga mer än att implementera STRUT och stoppa urholkningen!

Slutligen vill jag bara tacka UKÄ för ett fantastiskt arbete och ser fram emot att fortsätta utveckla systemet med dem och resten av högskolesektorn. 

Skrivet av:
Vice ordförande