Heltid är heltid

Högskoleverket har i en rapport konstaterat att lärosätenas resurser per student idag ligger kvar på samma nivå som 1998. Med tanke på att antalet studenter i högskolan ökat betyder det att högskolans möjligheter att erbjuda studenter kvalitativ lärarledd tid har minskat. Detta får konsekvenser såväl för utbildningens kvalitet i stort som för den enskilde studenten.

Ett problem för många studenter är bristen på tid för reflektion och återhämtning, för andra är det den låga andelen lärarledda timmar som är den största kvalitetsbristen. Gemensamt för alla utbildningsområden är att det är för få lärare per student. Detta leder i många fall till orimligt stora grupper och att studenternas chans till en reell kontakt med relevant utbildningspersonal är i det närmaste obefintlig.

Detta resursproblem förvärras ytterligare av den urholkning som skapas av effektiviseringskravet på forskning och högre utbildning. Viss statlig verksamhet kan effektiviseras genom förändrade rutiner och utvecklingsmöjligheter, men utbildning fortsätter att kosta oavsett. En mer heterogen studentgrupp kräver mer resurser per student, inte mindre. Därför är kravet på fler lärare viktigt ur jämlikhets- och mångfaldsperspektiv. De som väljer att studera på heltid ska kunna förvänta sig rimliga förhållanden med jämn arbetsbelastning samt tid till återhämtning. Det ska finnas resurser för kunskapsutveckling som präglas av ett tydligt fokus på en god utbildningskvalitet.

Fortsatt starkt studentinflytande

I den goda högskolan uppmuntrar all högskoleutbildning till ett kritiskt förhållningssätt. Studentens inflytande över sin utbildning och över sin studiesituation är centralt för detta. Genom att studenterna aktivt deltar i lärosätets beslutsprocesser, uppnås dessutom en kvalitetssäkring.Utöver detta krävs det att studentkårerna tillsammans kan påverka den nationella nivån. För att de formella rättigheterna ska omsättas i verkligt inflytande stödjer studenterna varandra. Genom att organisera sig kan både enskilda och grupper av studenters intressen tas tillvara på bästa sätt.Denna organisering har givetvis ett oberoende mot högskolan. Det är en förutsättning för ett fortsatt fungerande studentinflytande att organisering av studenter sker i form av studentkårer.

Fram tills idag har studentinflytandets finansiering och oberoende varit säkrat i och med kårobligatoriet. Ett avskaffande av detta tvingar

studenterna att tänka i helt nya banor kring hur studentinflytandet ska organiseras. Det gäller såväl för de enskilda kårerna som för SFS.

För att SFS ska kunna fortsätta vara en stark nationell studentröst krävs en omorganisation och tydliga prioriteringar. Först och främst måste SFS säkra sina möjligheter att fortsätta arbeta med studentinflytandet på nationell nivå.