Sveriges förenade studentkårer
Wollmar Yxkullsgatan 16
118 50 Stockholm
08 - 54 57 01 00
sfs@sfs.se
Sök på SFS hemsida
Wollmar Yxkullsgatan 16
118 50 Stockholm
08 - 54 57 01 00
sfs@sfs.se
Sök på SFS hemsida
Breddad rekrytering ignoreras i
borgerligt alternativ
På DN Debatt i dag presenterar den
borgerliga alliansen ett program för högre utbildning som ett
motförslag på regeringens högskoleproposition. Sveriges förenade
studentkårers (SFS) ordförande Tobias Smedberg reagerar över hur
alliansen totalt ignorerar perspektivet på breddad
rekrytering.
- Det är häpnadsväckande att alliansens förslag inte innehåller ett uns av vilja att arbeta med breddad rekrytering. Deras förslag går snarare i direkt motsatt riktning och den sociala snedrekryteringen till högskolan riskerar att öka, säger Tobias Smedberg.
Dels föreslår alliansen att den så kallade 25:4-regeln, som ger äldre människor större möjlighet att komma in på högskolan, ska avskaffas. Dels vill de också att vissa ämnen ska väga tyngre än andra i antagningen till högskolan genom att införa viktade betyg. Det har SFS sedan länge varit motståndare till eftersom viktade betyg leder till ett ökat behov av taktikval redan i övergången till gymnasieskolan. Taktikval av den här sorten har en tendens att gynna människor som redan i dag är gynnade. Alltså de som är uppväxta i akademikerhem. Människor från arbetarhem däremot kommer att få en ännu högre tröskel att kliva över för att komma in på högskolan.
SFS håller dock med den borgerliga alliansen om att vi idag har ett resurstilldelningssystem som främjar kvantitet framför kvalitet.
- Jag är glad att alliansen delar vår syn på tilldelningen. Om lärarnas löner hänger på att så många studenter som möjligt godkänns – då är risken uppenbar att man hellre sänker kraven än ger underkänt, säger Tobias Smedberg. SFS menar att det är möjligt att den borgerliga alliansens programförklaring driver upp kvaliteten, men att det är säkert att högre utbildning då blir tillgänglig för en allt snävare grupp av människor. Är det alliansens mening eller bara ett misstag?
För mer information, kontakta:
SFS ordförande Tobias Smedberg, 070-545 70 45
SFS pressansvarig Jennie Zetterström, 08-545 701 14
- Det är häpnadsväckande att alliansens förslag inte innehåller ett uns av vilja att arbeta med breddad rekrytering. Deras förslag går snarare i direkt motsatt riktning och den sociala snedrekryteringen till högskolan riskerar att öka, säger Tobias Smedberg.
Dels föreslår alliansen att den så kallade 25:4-regeln, som ger äldre människor större möjlighet att komma in på högskolan, ska avskaffas. Dels vill de också att vissa ämnen ska väga tyngre än andra i antagningen till högskolan genom att införa viktade betyg. Det har SFS sedan länge varit motståndare till eftersom viktade betyg leder till ett ökat behov av taktikval redan i övergången till gymnasieskolan. Taktikval av den här sorten har en tendens att gynna människor som redan i dag är gynnade. Alltså de som är uppväxta i akademikerhem. Människor från arbetarhem däremot kommer att få en ännu högre tröskel att kliva över för att komma in på högskolan.
SFS håller dock med den borgerliga alliansen om att vi idag har ett resurstilldelningssystem som främjar kvantitet framför kvalitet.
- Jag är glad att alliansen delar vår syn på tilldelningen. Om lärarnas löner hänger på att så många studenter som möjligt godkänns – då är risken uppenbar att man hellre sänker kraven än ger underkänt, säger Tobias Smedberg. SFS menar att det är möjligt att den borgerliga alliansens programförklaring driver upp kvaliteten, men att det är säkert att högre utbildning då blir tillgänglig för en allt snävare grupp av människor. Är det alliansens mening eller bara ett misstag?
För mer information, kontakta:
SFS ordförande Tobias Smedberg, 070-545 70 45
SFS pressansvarig Jennie Zetterström, 08-545 701 14
Högskolepropositionen ”Ny
värld, ny högskola” i punkter
Sveriges förenade studentkårer (SFS)
ger propositionen i stort betyget godkänt men vissa områden behöver
kraftiga förändringar. Regeringen gör stora och viktiga satsningar
för breddad rekrytering men vissa delar kommer inte hjälpa arbetet
med breddad rekrytering utan leda till motsatsen. SFS kommenterar
här propositionen i punkter.
Tillträde och breddad rekrytering
SFS gör tummen upp för att:
* Regeringen kommer att sätta upp särskilda uppdrag att bredda rekryteringen till högskolans länsta och mest snedrekryterade utbildningar i kommande regleringsbrev.
* HSV får i uppdrag följa upp och utvärdera högskolornas arbete med breddad rekrytering.
* Den så kallade 25:4-regeln, som gör det lättare för personer som fyllt 25 och har 4 års arbetslivserfarenhet att få grundläggande behörighet till högskolestudier blir kvar.
* Högskolorna får möjlighet att använda lokala urvalsgrunder på upp till 20 % av nybörjarplatserna, till skillnads från dagens 10 %.
SFS gör tummen ner för att:
* Regeringen tydliggör att urvalet inte får användas till kvotering av sökande från vissa grupper. Detta sätter stopp för möjligheten att använda det lokala urvalet för att få en jämnare könsfördelning, något som hitintills varit relativt okontroversiellt.
* Poängen för arbetslivserfarenhet på högskoleprovsresultatet tas bort.
* Meritämnen införs. Främmande språk (utöver engelska) och matematik ska ges större vikt vid urvalet. Exakt hur det ska gå till är inte klart.
Propositionen innebär också att:
* Rådet för Högre utbildning läggs ner och rådets uppgifter förs över till Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Det innebär att nätuniversitetets uppdrag förändras till att också gälla att stödja högskolornas arbete för breddad rekrytering och pedagogisk utveckling. I samband med det byts sannolikt myndighetens namn ut.
* HSV ska utfärda ramregler för hur högskolorna får ställa upp behörighetskrav.
* Högskolorna ges möjlighet att använda resultat från högskoleprovet, andra prov eller intervjuer som utslagskriterium bland sökande med samma betygsvärde. Syftet är att undvika lottning mellan sökande med högsta möjlig betyg vid antagningen till de mest attraktiva utbildningarna.
* Regeringen anser att högskolorna bör öka sin samverkan med gymnasieskolan. (Inget konkret, mer att typ arbetet som pågått i samarbete med t ex rekryteringsdelegationen bör fortsätta)
* Det alternativa urvalet byts ut mot lokalt urval.
Forskarutbildningen
SFS gör tummen upp för att:
* Forskarutbildningen även i fortsättningen kommer att omfatta 160 poäng.
* Så kallade Diploma supplements, en internationellt gångbar beskrivning av en examen, införs även för forskarutbildningen
SFS gör tummen ner för att:
* Regeringen vill att studenter som läst en tvåårig master ska tillgodoräkna sig ett år av denna i sin forskarutbildning. Därmed tvingas studenten finansiera ett av forskarutbildningsåren genom studiemedelssystemet.
Propositionen innebär också att:
* Licentiatexamen kommer att finnas kvar trots den nya examensstrukturen.
Lösa löften och allmänna uttalanden
* Regeringen ska undersöka förutsättningarna för att göra information om forskarutbildningskurser nationell tillgängliga.
* Regeringen överväger att återkomma med reglering om tydigare utlysningar och antagningsprocesser för forskarutbildningen.
Examensstrukturen
Propositionen innebär att:
* Den högre utbildningen indelas i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Utbildning på varje nivå förutsätter och bygger på utbildning på tidigare nivåer.
* Varje kurs inom utbildning på grund- och avancerad nivå ska nivåbestämmas så att den tillhör antingen grundnivå eller avancerad nivå. Det är syfte och mål med kursen som ska avgöra vilken nivå den tillhör. En kurs ska inte kunna tillhöra flera nivåer samtidigt.
* För att få gå vidare till avancerad nivå krävs examen från grundläggande nivå. För att få gå vidare till forskarnivå krävs 40 poäng på avancerad nivå.
* Samtliga examina ska omfatta ett exakt antal poäng. På den grundläggande nivån kommer en högskoleexamen att omfatta 80 poäng och en kandidatexamen 120 poäng. På den avancerade nivån kommer en magisterexamen att omfatta 40 poäng och en masterexamen 80 poäng. Särskilt masterexamen ska ha en nära koppling till forskning.
* I varje examen ska ett genomfört fördjupningsarbete ingå. Storleken på fördjupningsarbetet ska bestämmas utifrån mål om förväntade studieresultat för respektive examen. Krav på antal poäng på fördjupning i examina tas därför bort ur examensbeskrivningarna.
* Yrken som regleras enligt svensk lagstiftning eller EG-rätten är ofta kopplade till specifik yrkesutbildning. Dessa utbildningar ska även i fortsättningen leda till yrkesexamen som inte nödvändigtvis följer den generella strukturen. Även i vissa andra fall bör en yrkesexamen finnas.
SFS gör tummen upp för att:
* Regeringen anpassar det svenska examenssystemet för att det ska bli mer internationellt gångbart.
* Regeringen inte inför de den 7-gradiga relativa ECTS-betygsskalan som standard. Lärosätena får därför även fortsättningsvis ha möjlighet att besluta om vilket betygssystem som ska tillämpas.
SFS gör tummen ner för att:
* Tillstånd att utfärda masterexamen i första hand ges till universitet och högskolor med vetenskapsområden. Övriga högskolor och enskilda utbildningsanordnare tvingas ansöka om examensrätt på masternivå.
* Den föreslagna examensstrukturen är till vissa delar otydlig. Särskilt förvirrande är att magisterexamen behålls, vilket kan leda till missförstånd och sammanblandning med den nya masterexamen.
* I realiteten gör den nya masternivån att många utbildningar förlängs med ett år. Detta utan att regeringen utökat antalet veckor som den studerande kan få studiemedel.
Lösa löften och allmänna uttalanden
* Regeringen säger att nytt poängsystem för högskoleutbildning som är förenligt med ECTS (European Credit Transfer System) bör införas, men genomförandet av detta kommer att utredas ytterligare.
För mer information kontakta
Tobias Smedberg, ordförande SFS, 070-54 57 045
Tillträde och breddad rekrytering
SFS gör tummen upp för att:
* Regeringen kommer att sätta upp särskilda uppdrag att bredda rekryteringen till högskolans länsta och mest snedrekryterade utbildningar i kommande regleringsbrev.
* HSV får i uppdrag följa upp och utvärdera högskolornas arbete med breddad rekrytering.
* Den så kallade 25:4-regeln, som gör det lättare för personer som fyllt 25 och har 4 års arbetslivserfarenhet att få grundläggande behörighet till högskolestudier blir kvar.
* Högskolorna får möjlighet att använda lokala urvalsgrunder på upp till 20 % av nybörjarplatserna, till skillnads från dagens 10 %.
SFS gör tummen ner för att:
* Regeringen tydliggör att urvalet inte får användas till kvotering av sökande från vissa grupper. Detta sätter stopp för möjligheten att använda det lokala urvalet för att få en jämnare könsfördelning, något som hitintills varit relativt okontroversiellt.
* Poängen för arbetslivserfarenhet på högskoleprovsresultatet tas bort.
* Meritämnen införs. Främmande språk (utöver engelska) och matematik ska ges större vikt vid urvalet. Exakt hur det ska gå till är inte klart.
Propositionen innebär också att:
* Rådet för Högre utbildning läggs ner och rådets uppgifter förs över till Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Det innebär att nätuniversitetets uppdrag förändras till att också gälla att stödja högskolornas arbete för breddad rekrytering och pedagogisk utveckling. I samband med det byts sannolikt myndighetens namn ut.
* HSV ska utfärda ramregler för hur högskolorna får ställa upp behörighetskrav.
* Högskolorna ges möjlighet att använda resultat från högskoleprovet, andra prov eller intervjuer som utslagskriterium bland sökande med samma betygsvärde. Syftet är att undvika lottning mellan sökande med högsta möjlig betyg vid antagningen till de mest attraktiva utbildningarna.
* Regeringen anser att högskolorna bör öka sin samverkan med gymnasieskolan. (Inget konkret, mer att typ arbetet som pågått i samarbete med t ex rekryteringsdelegationen bör fortsätta)
* Det alternativa urvalet byts ut mot lokalt urval.
Forskarutbildningen
SFS gör tummen upp för att:
* Forskarutbildningen även i fortsättningen kommer att omfatta 160 poäng.
* Så kallade Diploma supplements, en internationellt gångbar beskrivning av en examen, införs även för forskarutbildningen
SFS gör tummen ner för att:
* Regeringen vill att studenter som läst en tvåårig master ska tillgodoräkna sig ett år av denna i sin forskarutbildning. Därmed tvingas studenten finansiera ett av forskarutbildningsåren genom studiemedelssystemet.
Propositionen innebär också att:
* Licentiatexamen kommer att finnas kvar trots den nya examensstrukturen.
Lösa löften och allmänna uttalanden
* Regeringen ska undersöka förutsättningarna för att göra information om forskarutbildningskurser nationell tillgängliga.
* Regeringen överväger att återkomma med reglering om tydigare utlysningar och antagningsprocesser för forskarutbildningen.
Examensstrukturen
Propositionen innebär att:
* Den högre utbildningen indelas i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Utbildning på varje nivå förutsätter och bygger på utbildning på tidigare nivåer.
* Varje kurs inom utbildning på grund- och avancerad nivå ska nivåbestämmas så att den tillhör antingen grundnivå eller avancerad nivå. Det är syfte och mål med kursen som ska avgöra vilken nivå den tillhör. En kurs ska inte kunna tillhöra flera nivåer samtidigt.
* För att få gå vidare till avancerad nivå krävs examen från grundläggande nivå. För att få gå vidare till forskarnivå krävs 40 poäng på avancerad nivå.
* Samtliga examina ska omfatta ett exakt antal poäng. På den grundläggande nivån kommer en högskoleexamen att omfatta 80 poäng och en kandidatexamen 120 poäng. På den avancerade nivån kommer en magisterexamen att omfatta 40 poäng och en masterexamen 80 poäng. Särskilt masterexamen ska ha en nära koppling till forskning.
* I varje examen ska ett genomfört fördjupningsarbete ingå. Storleken på fördjupningsarbetet ska bestämmas utifrån mål om förväntade studieresultat för respektive examen. Krav på antal poäng på fördjupning i examina tas därför bort ur examensbeskrivningarna.
* Yrken som regleras enligt svensk lagstiftning eller EG-rätten är ofta kopplade till specifik yrkesutbildning. Dessa utbildningar ska även i fortsättningen leda till yrkesexamen som inte nödvändigtvis följer den generella strukturen. Även i vissa andra fall bör en yrkesexamen finnas.
SFS gör tummen upp för att:
* Regeringen anpassar det svenska examenssystemet för att det ska bli mer internationellt gångbart.
* Regeringen inte inför de den 7-gradiga relativa ECTS-betygsskalan som standard. Lärosätena får därför även fortsättningsvis ha möjlighet att besluta om vilket betygssystem som ska tillämpas.
SFS gör tummen ner för att:
* Tillstånd att utfärda masterexamen i första hand ges till universitet och högskolor med vetenskapsområden. Övriga högskolor och enskilda utbildningsanordnare tvingas ansöka om examensrätt på masternivå.
* Den föreslagna examensstrukturen är till vissa delar otydlig. Särskilt förvirrande är att magisterexamen behålls, vilket kan leda till missförstånd och sammanblandning med den nya masterexamen.
* I realiteten gör den nya masternivån att många utbildningar förlängs med ett år. Detta utan att regeringen utökat antalet veckor som den studerande kan få studiemedel.
Lösa löften och allmänna uttalanden
* Regeringen säger att nytt poängsystem för högskoleutbildning som är förenligt med ECTS (European Credit Transfer System) bör införas, men genomförandet av detta kommer att utredas ytterligare.
För mer information kontakta
Tobias Smedberg, ordförande SFS, 070-54 57 045