Uppsala universitet gjorde fel när de vigde tio procent av platserna på juristprogrammet åt sökande med två föräldrar födda utanför Sverige. Det slog högsta domstolen fast igår. Sveriges förenade studentkårer (SFS) beklagar domslutet.

– Högsta domstolen fastställer att etnicitet är en felaktig urvalsgrund till högskolan eftersom vårt ursprung inte är något vi kan påverka. Men just människors etnicitet är vad vi hela tiden blir bedömda utifrån i samhället. Vi behöver få in fler med utländsk bakgrund på nyckelpositioner i samhället som till exempel läkare, poliser och lärare, säger Elin Rosenberg, ordförande för SFS.

SFS anser att positiv särbehandling är ett av flera bra verktyg för att få en bredare studentgrupp i högskolan, vad gäller till exempel etnicitet, ålder, kön, social bakgrund och funktionshinder. Att Sverige inte har en högskola som speglar samhället framkom bland annat i en rapport som Högskoleverket och SCB släppte igår. Rapporten visar med tydlighet att studenter med arbetarbakgrund är underrepresenterade i högskolan.

– Det måste till tydligare regler för hur lärosätena ska använda sig av det alternativa urvalet för att inte denna dom ska stänga dörren för positiv särbehandling. Varje försöka att bredda rekryteringen ska inte behöva gå till högsta domstolen, säger Elin Rosenberg.

För med information, kontakta:
Elin Rosenberg, ordförande SFS, 070-5457045
Jennie Zetterström, pressansvarig, 08-5457 0114

Sveriges förenade studentkårer, SFS, är en sammanslutning av studentkårer vid Sveriges universitet och högskolor. SFS har idag sextiofyra medlemskårer, vilka omsluter sammanlagt cirka 270 000 studenter. SFS har till uppgift att företräda sina medlemmars intressen samt bevaka och sprida information om utbildnings-, forsknings-, och studiesociala frågor som rör studenternas situation på ett nationellt plan.

Bra kvalitet och en schysst miljö i högskolan tillsammans med höjda studiemedel. Det står högst på studenternas önskelista som Sveriges förenade studentkårer (SFS) skickar till utbildningsminister Lars Leijonborg.

Bra kvalitet
Både Lars Leijonborg och SFS vill höja kvaliteten i högskolan. Med dagens system får lärosätena pengar utifrån hur många studenter de har och hur många poäng studenterna tar. De utbildningar som vinner mest på det är de med få lärare, många studenter och låga krav. Istället behöver vi fler undervisningstimmar med fler disputerade lärare och god förberedelse inför kommande yrkesliv. Det ger kvalitet.

Schysst miljö och kurslitteratur
En högskola som bygger på en mångfald av bakgrunder och perspektiv krävs om högre utbildning i realiteten ska vara  tillgänglig för alla. Därför behöver vi bland annat kurslitteratur som är schysst. Tyvärr framställs fortfarande nästan alltid en funktionshindrad som sjuk, en chef som man och en HBT-person som onormal. Det önskar vi bort. 

Höjt studiemedel
När julen står för dörren är inte dyra julklappar det största bekymret för studenterna, utan många har inte ens råd med det mest basala. Idag betalar drygt en tredjedel av studenterna mer än hälften av studiemedlet i hyra och när investeringsstimulansen för att bygga studentbostäder slopas vid årsskiftet är risken att hyrorna stiger än mer. Leijonborg har aviserat höjda studiemedel inom mandatperioden – vi tar dem gärna med en gång.

God jul och gott nytt år önskar SFS genom

Elin Rosenberg, ordförande

För med information, kontakta:
Elin Rosenberg, ordförande SFS, 070-5457045 
Jennie Zetterström, pressansvarig, 08-5457 0114

Sveriges förenade studentkårer, SFS, är en sammanslutning av studentkårer vid Sveriges universitet och högskolor. SFS har idag sextiofyra medlemskårer, vilka omsluter sammanlagt cirka 270 000 studenter. SFS har till uppgift att företräda sina medlemmars intressen samt bevaka och sprida information om utbildnings-, forsknings-, och studiesociala frågor som rör studenternas situation på ett nationellt plan.

I dag presenterar TCO och SFS en gemensam rapport om hur nyutexaminerade studenter berörs av regeringens förändringar av a-kassan. Rapporten visar att regeringens beslut att ta bort studerandevillkoret i a-kassan innebär att 38 000 nyutexaminerade studenter förlorar rätten till a-kassa. Av dessa är de allra flesta i åldern 20–29 år och en majoritet är kvinnor. I stället för a-kassa kommer dessa unga att vara hänvisade till försörjningsstöd (tidigare socialbidrag) eller till att fortsätta studera.

Samtidigt visar siffror från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) att antalet personer med a-kassa grundad på studerandevillkoret har ökat kraftigt. A-kassan har under de senaste åren fungerat som en omställningsförsäkring mellan högre utbildning och arbetsliv för allt fler nyutexaminerade studenter.

– Regeringen ställer studenter helt utan en omställningsförsäkring mellan studier och arbete fast vi vet att det tar tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi hänvisas till regeringens nystartsjobb som är till för dem mellan 20 och 25 år, men studenter har en genomsnittsålder på 26 år, säger Elin Rosenberg, ordförande för SFS.

Beräkningar ger för övrigt vid handen att det i genomsnitt endast är under en övergångsperiod om tre och en halv månad som nyutexaminerade är i behov av a-kassa. Regeringens farhågor om att en alltför generös a-kassa riskerar att motverka studenters vilja att hitta ett arbete tycks inte stämma.

Följden av att regeringen sänker den överhoppningsbara tiden från sju till fem år blir att det finns lite eller inget utrymme för felval, långsammare studietakt, föräldraledighet eller sjukskrivning.

– Försämringarna i a-kassan är kontraproduktiva. Det riskerar leda till att fler avstår från högre utbildning, detta i en tid när antalet sökande redan faller. Det är allvarligt både för landet och de enskilda berörda, säger TCOs ordförande Sture Nordh.

Läs rapporten i sin helhet på www.sfs.se eller www.tco.se.

För med information, kontakta:
Elin Rosenberg, ordförande SFS, 070-54 57 045 
Sture Nordh, ordförande TCO, 070-34 62 328
Joanna Klasén, rapportförfattare, 08-78 29 129