Framhastat och inte förankrat i sektorn
Ett välförankrat och mer genomtänkt förslag finns, det togs på departementetsuppdrag fram av Högskoleverket i nära samverkan med utbildningssektorn. tbildningsdepartementet ansåg dock att förslaget stred mot den akademiska friheten och gjorde därför ett eget förslag. Departementets förslag presenterades för sektorn med hjälp av en summarisk powerpoint- presentation endast cirka 20 dagar innan propositionen lades fram. Det väcker stora frågetecken angående hur framhastat förslaget är och om förslagets egentliga kvalitet samt förankring. Det förslag som Högskoleverket i höstas lämnade till departementet var framtaget genom en lång, inkluderande process med sektorn. Vi finner det ytterst märkligt att ett förslag som tagits fram i så nära samverkan med studenterna och lärosätena skulle strida mot den akademiska friheten, vilket regeringen hävdar. Vi ifrågasätter starkt att det skulle vara mer frihetligt att låta staten genom utbildningsdepartementet sätta ner foten och köra över hela sektorn.
För stor tyngd på examensarbeten SFS avstyrker departementets ensidiga användande av studenters examensarbeten som huvudmått för utbildningars kvalitet. Ett examensarbete säger inte allt om en mångårig och komplex utbildning. SFS är oroade för att studenternas perspektiv på utbildningskvalitet ska falla bort och att det nya systemet kommer att mäta studenternas resultat mer än utbildningarnas kvalitet Det gör att lärosätenas drivkraft blir att locka duktiga studenter, snarare än att sträva efter att ha höga krav på studenterna och utbildningarna, att utveckla metoder som gör att de når dit och ha lärarresurser som gör det möjligt. Det är mycket märkligt att studenternas åsikter ignoreras. Antag att ett företag väljer att inte se till kundernas kvalitetskrav och konsumenternas krav på produkter och tjänster, det skulle uppfattas som rent amatörmässigt. Vill den svenska regeringen få ett hållbart kvalitetssystem krävs en tydligare förankring till utbildningssektorn och studenternas erfarenheter av utbildningsprocessen.
Brist på studentperspektiv Att studenters åsikter bör utgöra en del av grunden för ett kvalitetsvärderingssystem är självklart. Studentenkäterna som var med jämte alumnenkäterna i Högskoleverkets förslag har av departementet förpassats till en dimmig periferi. Studenterna är de som upplever lärandeprocessen i utbildningen. Hur de upplever att mål och resultat är kopplade, hur deras generiska kunskaper prövas, vilken arbetslivsanknytning de får ta del av i praktiken o.s.v. är alla relevanta kvalitetsaspekter. Studentåsikter i resursstyrning och kvalitetsutvärderingar används dessutom i andra länder, bland annat i Australien som använder studentenkäter som en del i resursstyrningssystemet. SFS är frågande till varför Sverige inte skulle kunna låta sina studenter få besvara frågor om hur utbildningen upplevs. Hur studenterna tar emot sin utbildning och dess aspekter är självklart viktigt för kvaliteten. Utan studentenkäten på en tydlig plats i systemet finner vi systemet obalanserat och ofullständigt. Den yttersta brist vi ser i systemet är att individens upplevelse förminskas och förkastas. Det är mycket allvarligt att departementet inte litar till studentpopulationens förmåga att kritiskt förhålla sig till sina akademiska erfarenheter.
Brist på jämförbarhet och transparens Systemet bygger in möjligheter för lärosätena att förklara sina resultat och att belysa resultat som inte fångas av självständiga arbeten, genom till exempel studenters bakgrund och erfarenheter. SFS anser att detta system inverkar negativt på utbildningarnas jämförbarhet och på transparensen inom systemet. SFS ser också en risk att studenter stigmatiseras och används som ursäkt för att förklara dåliga resultat. Vikten av denna indikator är därtill mycket oklar.
Brist på internationell koppling SFS ifrågasätter hur departementets förslag kommer att relatera med European Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area. Detta eftersom den europeiska instansen ENQA bedömer hur självständigt ett verks kvalitetssäkringsarbete är. Ytterligare problem som blir följden av att departementet inte vill granska lärandemål och examinationsbeskrivningar i kursplanerna är försämrad mobilitet och jämförbarhet. Det blir nära en omöjlighet att bedöma kurserna och än svårare att tillgodoräkna sig kurser med oklart innehåll och möjliga kvalitetsbrister. Dessutom går det tvärt emot våra europeiska åtaganden genom Bolognaprocessen. Det är av yttersta vikt för Sverige att kontinuerligt granska utbildningars kvalitet i linje med dessa åtaganden.
Avslutande ord Framhållas bör att en följd av att Sverige inte får ett fungerande kvalitetssäkringssystem blir att svenska studenter i framtiden inte kommer kunna nå sin fulla potential, vilket är en stor brist för Sverige som en kunskapsnation. Det råder en stark politisk konsensus angående att Sverige ska satsa på att konkurrera med kunskap. Att välja ett kvalitetssäkringssystem som inte är kvalitetsdrivande rimmar illa med den målsättningen. Vi har inte råd att ha läkare, lärare och forskare som inte har fått en högkvalitativ utbildning. SFS tycker därför att det är av yttersta vikt att våra ansvariga politiker tar till sig den massiva kritik som inkommit mot förslaget och antingen accepterar Högskoleverkets välförankrade förslag eller bordlägger hela ärendet i väntan på ett hållbart förslag. Departementets förslag innehåller spår av Högskoleverkets förslag men stora försämringar har skett och otydligheten har ökat.
Till sist vill vi framhålla att SFS anser att om ett nytt kvalitetsutvärderingssystem ska främja utbildningskvaliteten bör det kompletteras med generella resurshöjningar per utbildningsplats för att motverka den stora generella resursbristen i hela sektorn. Det är den enskilt viktigaste utbildningsreformen för nästa mandatperiod.