Högskolan styrs genom demokratiska principer och beslut. Alla studenter, som individer och kollektiv, är medaktörer inom den högre utbildningen. Högskolan är en central del i ett vitalt demokratiskt samhälle. För detta krävs att högskolan själv är demokratisk och att alla dess aktörer är delaktiga.  

Högskolans demokratiska grund innefattar ett skydd av individens rättigheter. Alla, oavsett social bakgrund, kön och könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, trosbekännelse, ålder eller funktionsnedsättning känner sig hemma i högskolan och hänsyn tas till människors olika förutsättningar. Inom högskolan råder kvalitativ och kvantitativ mångfald och jämställdhet. Akademins verksamhet finansieras av och påverkar hela samhället. Därför bör alla högskolor ha en bred representation av personer med olika kompetens och bakgrund i sina styrelser. Genuint studentinflytande är en självklar del i utvecklandet av den högre utbildningen. En balans i representationen mellan olika intressegrupper bidrar till en levande intern demokrati och en reell akademisk frihet. Risken för att ett alltför ensidigt synsätt får styra besluten minimeras också.  Studenter inom olika utbildningsinriktningar och på olika nivåer har betydande gemensamma intressen. En mångfald bland studentrepresentanterna gällande deras bakgrund och identitet, såväl som stadium i utbildningen (grundnivå, avancerad nivå eller forskarutbildning) är avgörande för ett äkta studentinflytande.  Ett starkt och levande studentinflytande är grunden för att studenter medverkar i och har inflytande över utvecklingen av den högre utbildningen. Därför måste studenter finnas representerade i alla organ med högskoleanknytning, oavsett om dessa ligger på lärosätesnivå, i samarbetsforum mellan lärosäten eller på nationell nivå.  

För att studenterna ska kunna tillvarata sina rättigheter och intressen räcker det dock inte med representation. Studenter måste ha möjlighet att bedriva intressebevakning inom alla områden man bedömer relevanta för sin situation, Studentrepresentanterna måste ha ett starkt oberoende från alla andra grupper inom och utom högskolan, Vilket bara är möjligt om studenternas organisationer har goda institutionella och ekonomiska förutsättningar.

För att uppnå detta anser SFS:
Att studenter ska beredas tillfälle att utse representanter i samtliga organ och utredningar med högskoleanknytning. Dessa representanter ska ha rättigheter och skyldigheter likvärdiga med övriga ledamöters. 

Att studentrepresentanter inte ska ses som ett sätt att jämna ut bristande mångfald i organet i övrigt.   

Att den högre utbildningens samtliga aktörer har ett ansvar att motverka maktstrukturer som undergräver demokratiskt beslutsfattande eller innebär risk för kränkande behandling.  

Att samtliga organ med högskoleanknytning ska vara sammansatta så att ingen intressegrupp ensam har majoritet.   

Att de högskolor som inte faller under de lagar och förordningar som i allmänhet reglerar högre utbildning ska ha regelverk som ur studenternas perspektiv är minst lika gynnsamma.  

Att studenterna ska kunna företrädas av starka och självständiga organisationer med tillräckliga medel till sitt förfogande.