Akademins fria tanke och kritiska förhållningssätt bidrar till att föra samhället framåt. Såväl högskolan som samhället utvecklas genom ömsesidigt kunskapsutbyte. Högskolan är en plats där fria tankar utvecklas och traditioner och värderingar granskas kritiskt. Den tar därför ett särskilt ansvar för samhällsutvecklingen. I och med att högskolan kraftigt expanderat, och antalet medlemmar och aktiva inom det civila samhället minskat under de senaste årtiondena, har högskolans samhällsroll blivit mer central. Demokrati och humanitet är fundamenten i det samhälle som högskolan främjar. För att högskolan ska kunna ta sitt samhällsansvar och spela en sådan positiv roll måste samhället tillåta och ge förutsättningar för ett betydande mått av akademisk frihet för högskolan. Högskolan å sin sida måste vara öppen gentemot det övriga samhället och stimulera till diskussion om såväl forskningsresultat som den högre utbildningens framtid.   

Högskolan har en viktig roll för en globalt hållbar utveckling av samhället. Den högre utbildningens samtliga aktörer tar ett särskilt ansvar för att attityder och normer understödjer en samhällsutveckling som bygger på jämlikhet, jämställdhet och mångfald.   

Genom ett utvecklat kunskapsutbyte mellan högskolan och övriga samhället gynnas samhällets ekonomiska, kunskapsmässiga och demokratiska utveckling, likväl som utbildningens och forskningens aktualitet och kvalitet.  

För att uppnå detta anser SFS:
Att det ska vara studentens fria val och hög utbildningskvalitet som ska ligga till grund för dimensioneringen av den högre utbildningen, i beaktande av samhällets behov. En god utbildningskvalitet ska vara högre prioriterat än kvantitativa mål.   

Att utbildning utvecklar samhället och ska därför inte säljas som en produkt utan vara en del av samhällstrukturen som är tillgänglig för alla.    

Att högskolan ska interagera med samhällets övriga delar, för kunskapsutbyte och för att bättre kunna ta sitt samhällsansvar.  

Att högskolan ska integrera frågor om ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling på ett relevant sätt i alla delar av sin verksamhet. 

Att beslut om vilka lärosäten som ska bedriva forskning ska utgå från en saklig bedömning i varje ämne av de lokala förutsättningarna för forskning av hög kvalitet, inte från en politisk eller traditionsbunden uppfattning av var forskning bör bedrivas.   Att akademisk frihet inte ska tolkas som frihet från styrning utan som frihet att välja forskningsämne och forskningsmetod.    

Att uppdragsutbildning bara ska förekomma i de fall den påverkar högskolans verksamhet positivt. Den ska inte ha den omfattningen att den inskränker högskolans integritet och oberoende ställning.  

Att forskarutbildningen inte ska bedrivas inom ramen för uppdragsutbildning.  

Att externfinansiering inom utbildning och forskning endast ska förekomma då den inte inverkar negativt på det kritiska förhållningssättet och den fria tanken.  

Att de lärosäten som idag drivs av annan huvudman än staten utgör ett gott komplement, men att det finns långsiktiga risker förknippade med att fler statliga högskolor övergår i privat form. SFS motsätter sig därför en sådan utveckling. 

Att staten ska ansvara för den högre utbildningen och reglera dess organisation och styrning där staten är huvudman. Ansvaret för genomförandet ska ligga på den enskilda högskolan utifrån av staten fastställda principer.   

Att staten ska ansvara för en stabil och tillfredställande finansiering av högre utbildning och forskning.  

Att akademisk verksamhet är ett gemensamt intresse och styrs därför gemensamt.