Vi tror att sådana avgifter starkt skulle motverka internationaliseringen av utbildningen och slå hårt mot både internationella och svenska studenter. Vid införandet av avgifterna riskerar antalet internationella studenter att minska kraftigt. I Danmark försvann hela 90 procent när studieavgifter infördes. Frågan är vad som ska locka internationella studenter i framtiden? Det svåra svenska språket, den snödränkta vintern eller en fri utbildning? Vårt utbildningssystem är inte på långa vägar redo för avgifter och de visar också de undersökningar som pekar på att få skulle komma hit om studierna kostade i Sverige.

Internationella studenter breddar perspektiven i utbildningen och genom dem skapas internationella och långsiktiga kontaktnät som är gynnsamma för svensk industri och arbetsmarknad. De blir ambassadörer för Sverige i världen och de blir nödvändiga för internationella forskningssamarbeten. De utomeuropeiska studenterna gör dessutom att kursutbuden kan hållas mycket bredare än det annars hade kunnat göras. Genom dem finns underlag för att ge specialiserade kurser som annars inte hade varit möjligt. Detta är till fördel för de svenska och europeiska studenterna och bidrar till att viktig kompetens finns i Sverige och resten av världen. Ofyllda kurser utan dem skulle dessutom ge sämre kvalitet och sämre underlag för arbetsmarknaden.
Argumentet om att det är svenska skattebetalare som får stå för notan faller dessutom platt när vi ser att masterstudenter söker sig till Sverige för att avsluta sina utbildningar. Inte nog med att dessa också betalar skatt under tiden de bor här samt konsumerar, de blir en del av den spetsforskning inom teknik och medicin som Sverige är beroende av om vi ska överleva som en högteknologisk exportnation på den allt tydligare globaliserade marknaden.

Avgifterna har även som tendens att medföra en social snedrekrytering där endast de studenter som har hundratusentals kronor i sina föräldrar fickor kommer att ha råd att ta sig hit. För att till viss del motverka detta skulle ett omfattande och dyrt stipendiesystem behövas, med hundratals miljoner kronor i stipendiemedel. Detta tillsammans med ett komplicerat juridiskt och administrativt system för avgifterna skulle äta upp det mesta av de vinster som avgifterna i teorin skulle kunnat ge.

I alla europeiska länder som infört avgifter för internationella studenter före 2006 har dessutom avgifter sedan införts för landets egna studenter. Det får vara nog med ”det drabbar inte mig” argumenten, tystnaden är en kortsiktig lösning och om vi är tysta idag får vi stå vårt kast imorgon. Risken för att avgifterna smittar även svenska studenter är överhängande, förslag på detta förs redan fram av till exempel Svenskt näringsliv. En naiv syn på smittorisken kommer inte att innebära att avgifter för svenska studenter inte införs, bara att chocken blir mycket större när det väl händer.

Klas-Herman Lundgren, ordförande för Sveriges förenade studentkårer (SFS)

Robin Moberg, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer (SFS)

Både det finska och det svenska högskolesystemet befinner sig mitt i den mest omfattande förändringen sedan 1960-talet. De nordiska högskolorna utmanas av internationalisering och den globala konkurrensen. På grund av detta finns det också ett utökat behov av nordiskt samarbete.

Seminariet arrangeras av Finlands studentkårers förbund, Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland samt Sveriges förenade studentkårer i samarbete med Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland. Seminariet ordnas som en del av märkesårprojektet 1809 – det nya Finland, det nya Sverige.

På seminariet diskuteras bland annat påverkandet på Europeiska Unionens beslut och internationaliseringsprocesser samt gemensamma idéer för framtiden. Samtidigt vill man integrera internationalisering som en mer enhetlig del av de lokala studentkårernas verksamhet.

År 2009 har det gått 200 år sedan Finska kriget som är en viktig milstolpe i Finlands och Sveriges historia. Märkesåret ger en utmärkt utgångspunkt för ett omfattande finsk-svenskt studentkårsmöte. Under den första seminariedagen talar bland annat Finlands undervisningsminister Henna Virkkunen, vice ordförande för utbildningsutskottet Marie Granlund (s) samt minoritetsombudsmannen Johanna Suurpää. Under den andra dagen arbetas det vidare i smågrupper.

Ytterligare information:
Sini Keinonen
e-post: sini.keinonen@hanaholmen.fi,
tfn: 09-4350 2430/045-11 44 939

Programmet:
www.hanaholmen.fi

En av de frågor som är i fokus är Bolognaprocessen. Processen är ett samarbete mellan 45 europeiska länder som berör högskolefrågor och innebär bland annat förändringar av examensstrukturen.

– Bolognaprocessen ska inte bara behandla ett gemensamt europeiskt betygssystem utan även ta upp sociala frågor såsom att allas rätt till utbildning på lika villkor. Därför är studentorganisationerna i Europa eniga om att studieavgifter inte är acceptabla då det ökar den sociala snedrekryteringen, säger Hanna Mörck.

Lars Leijonborg aviserade redan förra sommaren att ett förslag om avgifter för ickeeuropeiska studenter ska läggas fram i år. Hanna Mörck är kritisk till förslaget.

– Internationella högskolor ger bättre utbildningar och utländska studenter är en stor del av det. Om regeringen ytterligare vill försämra kvaliteten i högskolan är detta ett smart sätt, säger Hanna Mörck.

Bolognaprocessen har som mål att skapa ett europeiskt utbildningsområde där studenterna kan röra sig fritt och där många individer deltar i utbildning. Det innebär att studenter i Europa ska ha likvärdiga förutsättningar för att tillgodoräkna sig kurser, att hitta bostad och att överleva ekonomiskt under studietiden. Bolognaprocessen har bidragit till systemen ECTS som används för att räkna kursomfattning och för betygsättning. ECTS är redan till stora delar infört i Sverige. Nu återstår den sociala dimensionen.

Detta är högaktuellt för studenter i Sverige då den studiesociala utredningen, som utreder hur trygghetssystemen ska anpassas och tillämpas för studenter, är i sitt slutskede. Utredningen hanterar bland annat frågor som höjt studiemedel, sjukskrivning för studenter och den särskilda situationen för studenter med barn.