Nordic-Baltic students join forces in the battle against tuition fees

We, the national student unions in the Nordic-Baltic countries fear that the Nordic welfare system is threatened. The Introductions of tuition fees and the increase of existing fees are now rapidly spreading all over Europe. Free education makes societies prosper. Equal access to higher education is a human right and it should progressively be made free of charge.

Maintaining and increasing access to quality higher education is necessary in the Nordic-Baltic countries to build a knowledge society and secure continued prosperity. Public investment into higher education is especially important during times of economic uncertainty. Keeping access policies will help to avoid youth unemployment and offer good benefits to the society with a long term flexibility of the labour market and a smarter, more thriving economy.

The Nordic countries have achieved significant developments in the field of stimulating innovation and building a knowledge-based society by opening equal access to education for all socio-economical groups. Education is not only a mean to unleash the potential of human resources, but it is a strong foundation for creating a sense of solidarity in a society and an overall level of civic participation. Tuition fees shift student focus away from the studies. With publicly funded education, individuals are able to allocate their time and resources to get the best results from the study process.

Internationalisation is vital for both science and the future of our societies. The implementation of tuition fees for students coming from outside the EU/EEA-countries will dramatically cut down the amount of incoming students and is the starting point of making education a commodity. Promoting the Nordic-Baltic region as a socially just area with a high standard of equality will help us to attract international students to come and stay here. Our societies need this highly educated work force to contribute to the prosperity and development of our region – which they already do during their studies.

NOM is a regional co-operation network of national student unions that has members from the Nordic and Baltic countries. The NOM-meeting was held in Gothenburg on the 8th-11th of April 2010, 

Signatures

SFS- Robin Moberg,
Vice chairperson

SFS - Hanna Mörck,
Executive committee

LSA - Anna Cirule,
International Affairs officer

StL - Kent Are Varmedal,
leader of international committee

LSS - Karina Ufert,
vice chairperson

Samok - Konsta Ryhanen,
vice chairperson

NSU - Magnus Ofstad Malnes,
executive committee

LSAS - Rasa Cincyte,
international officer

SYL - Juha Töyrylä,
Executive Board Member

SYL - Jarmo Kallunki,
Education Officer

EÜL - Maris Mälzer,
chairperson

EÜL - Eimar Veldre,
vice chairperson

DSF - Nikolaj Villumsen,
International consultant

– Detta är inte en kvalitetssatsning som ministern hävdar. Det är istället
ett hot mot internationaliseringen av högre utbildning i Sverige, menar
Klas-Herman Lundgren, ordförande för Sveriges förenade studentkårer.

SFS föreslår istället en reell utbildningssatsning med en kvalitetsreform
av grundutbildningen inom högskolan i Sverige med en ökning av anslagen
med totalt 2 miljarder kronor årligen. Detta skulle med en successiv
infasning på 0,5 miljarder kronor årligen fram till 2014 ge en samlad kostnad på 5 miljarder kronor för nästa mandatperiod, en tredjedel av kostnaden för
forskningspropositionen.

– Regeringen borde ta sitt ansvar och genomföra en kvalitetsinriktad
grundutbildningsreform som säkerställer minimum 15 timmars lärarledd tid
per vecka. Det ger utbildningskvalitet bland annat genom att öka
genomströmningen, effektivisera studietiden och bredda mångfalden inom den
högre utbildningen. Pengarna finns, det handlar om prioriteringar, säger
Klas-Herman Lundgren, ordförande för Sveriges förenade studentkårer.

För kommentarer kontakta:
Klas-Herman Lundgren, 070-54 57 045, ordförande Sveriges förenade
studentkårer

Vi tror att sådana avgifter starkt skulle motverka internationaliseringen av utbildningen och slå hårt mot både internationella och svenska studenter. Vid införandet av avgifterna riskerar antalet internationella studenter att minska kraftigt. I Danmark försvann hela 90 procent när studieavgifter infördes. Frågan är vad som ska locka internationella studenter i framtiden? Det svåra svenska språket, den snödränkta vintern eller en fri utbildning? Vårt utbildningssystem är inte på långa vägar redo för avgifter och de visar också de undersökningar som pekar på att få skulle komma hit om studierna kostade i Sverige.

Internationella studenter breddar perspektiven i utbildningen och genom dem skapas internationella och långsiktiga kontaktnät som är gynnsamma för svensk industri och arbetsmarknad. De blir ambassadörer för Sverige i världen och de blir nödvändiga för internationella forskningssamarbeten. De utomeuropeiska studenterna gör dessutom att kursutbuden kan hållas mycket bredare än det annars hade kunnat göras. Genom dem finns underlag för att ge specialiserade kurser som annars inte hade varit möjligt. Detta är till fördel för de svenska och europeiska studenterna och bidrar till att viktig kompetens finns i Sverige och resten av världen. Ofyllda kurser utan dem skulle dessutom ge sämre kvalitet och sämre underlag för arbetsmarknaden.
Argumentet om att det är svenska skattebetalare som får stå för notan faller dessutom platt när vi ser att masterstudenter söker sig till Sverige för att avsluta sina utbildningar. Inte nog med att dessa också betalar skatt under tiden de bor här samt konsumerar, de blir en del av den spetsforskning inom teknik och medicin som Sverige är beroende av om vi ska överleva som en högteknologisk exportnation på den allt tydligare globaliserade marknaden.

Avgifterna har även som tendens att medföra en social snedrekrytering där endast de studenter som har hundratusentals kronor i sina föräldrar fickor kommer att ha råd att ta sig hit. För att till viss del motverka detta skulle ett omfattande och dyrt stipendiesystem behövas, med hundratals miljoner kronor i stipendiemedel. Detta tillsammans med ett komplicerat juridiskt och administrativt system för avgifterna skulle äta upp det mesta av de vinster som avgifterna i teorin skulle kunnat ge.

I alla europeiska länder som infört avgifter för internationella studenter före 2006 har dessutom avgifter sedan införts för landets egna studenter. Det får vara nog med ”det drabbar inte mig” argumenten, tystnaden är en kortsiktig lösning och om vi är tysta idag får vi stå vårt kast imorgon. Risken för att avgifterna smittar även svenska studenter är överhängande, förslag på detta förs redan fram av till exempel Svenskt näringsliv. En naiv syn på smittorisken kommer inte att innebära att avgifter för svenska studenter inte införs, bara att chocken blir mycket större när det väl händer.

Klas-Herman Lundgren, ordförande för Sveriges förenade studentkårer (SFS)

Robin Moberg, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer (SFS)