English information

Användarinloggning

Den 09 september 2013

Höj golvet inte taket

Med anledning av de senaste dagarnas debatt om regeringens satsning på en höjning av det så kallade fribeloppet vill jag tydliggöra SFS åsikter i en komplicerad fråga.

En höjning av fribeloppet genomfördes redan 2011. Den höjningen kostade 36 miljoner kronor. Knappt 8 procent av Sveriges studenter hade en inkomst som innebar att de kunde ta del av den reformen. Höjningen som aviserats inför regeringens budgetproposition för 2014 kommer att kosta 50 miljoner kronor. Höjningen innebär att en student som tjänar upp till 172 000 kronor per år, eller drygt 14 000 kronor i månaden, fortfarande kan få fullt studiemedel. Studenter med relativt höga inkomster från extraarbete är den enda delen av studentgruppen som kommer att kunna ta del av dessa miljoner.

Vår utgångspunkt är att heltidsstudier ska vara heltid. Studiemedlet ska vara anpassat för att studenter i första hand ska kunna fokusera på sina studier. Idag vet vi att studiemedlet tyvärr inte täcker de kostnader en student har, vilket istället tvingar många till extraarbete. Arbete vid sidan om studierna ska självklart vara en möjlighet för den som vill, men det ska inte vara ett krav. Därför måste studiemedlet höjas.

Utbildningssatsningar ska syfta till att stärka utbildningens kvalitet eller förutsättningarna att studera, någonting vi menar att en höjning av fribeloppet inte gör. Det finns många förändringar som är betydligt viktigare att satsa pengar på än en höjning av fribeloppet. För att sätta reformen i ett perspektiv så kostade till exempel förra årets tioprocentiga höjning av tillägget för studenter med barn 47 miljoner kronor. Studenter med barn är en särskilt utsatt grupp som har svårt att få ekonomin att gå ihop och som verkligen skulle behöva prioriteras även i årets proposition.

Några exempel på förändringar för ökad trygghet som enligt SFS har högre prioritet än en höjning av fribeloppet är:

  • Studiemedlet behöver höjas för att täcka studenternas utgifter, arbete vid sidan av studierna ska vara en möjlighet och inte ett krav.
  • En satsning på bidragsdelen i studiemedlet måste göras för att minska den ojämna fördelningen mellan lån och bidrag.
  • Höjning av barntillägget i studiemedlet.
  • Fulltäckande personskadeförsäkring som anpassas efter dagens studiemönster.
  • En sjukförsäkring som omfattar samtliga Sveriges studenter.
  • En arbetslöshetsförsäkring som skapar möjlighet för livslångt lärande.

Vår huvudsakliga invändning är att höjningen av fribeloppet är en grov felprioritering och att pengarna skulle göra betydligt mera nytta om de fördelades på något av områdena ovan.    

Skrivet av:
fd. vice ordförande SFS (2012-2014)