English information

Användarinloggning

Den 05 juli 2018

Informerade studieval – Studievägledning för breddad rekrytering

I söndags tillträdde jag som vice ordförande för SFS. Idag deltog jag i ett panelsamtal om informerade studieval, som arrangerades av Södertörns högskolas studentkår – SöderS och Sveriges elevråd – SVEA. Samtalet handlade om hur presumtiva studenter ska kunna navigera i den uppsjö av högskoleutbildningar som finns att välja bland. En viktig sak för SFS i den diskussionen, är studievägledningens roll. En bra studievägledning kan leda till informerade val. Dessutom kan det hjälpa individen att tänka bortom de givna förväntningarna. Det innebär också ett friare val.

Högskolan har länge haft problem med snedrekrytering. Valet att studera eller inte studera vidare, hänger ofta ihop med vilken utbildning ens föräldrar har. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto mer sannolikt är det att någon söker sig till högskolan. Kanske kan det bero på att föräldrar som inte själva har en lång utbildning, inte uppmuntrar sina barn att ta lån och lägga flera år på en vidareutbildning. Trots att en högskoleutbildning nästan alltid gör individens liv rikare. Trots att många av de som väljer bort högre utbildning i själva verket har riktigt bra förutsättningar att bli framgångsrika i sina studier. 

Hur ska vi få fler från studieovana hem att ta steget vidare till högskolan? God information och studievägledning kan vara ett sätt. Alla som funderar på att söka sig till högre utbildning måste kunna sätta sig in i vilka möjligheter som finns och hur en högskoleutbildning kan vara bra för dem. Alla ska kunna göra informerade studieval, oavsett var i landet de bor eller var i livet de befinner sig. På så sätt blir steget till högre studier inte beroende av råd från människor i ens omgivning.

Men det stannar inte vid att göra information tillgänglig. Det handlar också om att arbeta aktivt med att nå ut, att skapa intresse så tidigt som möjligt. Ju tidigare vi kan nå presumtiva studenter och väcka tanken, desto större är chansen att de får en positiv attityd till högre utbildning. Då ökar chansen att de ska trotsa förväntningar och faktiskt ta steget, även om deras självbild, sociala bakgrund eller familjens attityder talar emot. Med en individuell studie- och yrkesvägledning i gymnasieskolan, som verkligen ger eleverna kompetenta råd om hur de ska planera sin framtid, kan vi göra högskolan till ett verkligt alternativ för fler.

Förutom den sociala snedrekryteringen så finns det andra normer som styr. På sjuksköterskeutbildningar är de flesta studenterna kvinnor. På tekniska utbildningar är majoriteten män. Det är en gammalmodig uppdelning som lever sig kvar, och som innebär att vissa drar sig för att välja ämnen som verkligen intresserar dem. God studievägledning och ett informerat val måste därför också handla om normkritik. Genom att aktivt hjälpa elever att resonera kring sitt framtida studieval kan vi motverka att normera styr deras val. Bara den som kan se skillnad på samhällets normer och sin egen genuina vilja, kan göra ett verkligt fritt val. Även där kan studievägledningen ha något att bidra med. Med bra studievägledning undviker vi att studenter långt in på utbildningen känner att de hamnat fel och väljer att hoppa av.

Ett utvecklingsarbete har redan börjat. I november tillsattes en utredning för att utveckla studievägledningen. I uppdraget ingår att social bakgrund och hemförhållanden inte ska styra ens framtida yrkesbana. Det är ett bra första steg. Men för att utvecklingsarbetet ska nå hela vägen så är det viktigt att så många som möjligt ser värdet i en utvecklad studievägledning.

 

 

 

Panelen: Jag tillsammans med Fredrik Voltaire (Almega), Bodil Båvner (Sveriges kommuner och landsting) och Jakob Amnér (Sveriges elevråd – SVEA)

 


Skrivet av:
Vice ordförande

Kommentarer