Den 12 december fattade riksdagen beslut om statsbudgetens ram. Budgetramen innehåller dock bara angivelser om hur mycket pengar som ska gå till varje område, exempelvis försvaret eller sjukförsäkringen. Nu har riksdagen utskott hunnit gå igenom de olika delarna och fattat beslut om hur pengar ska fördelas inom varje område. Det innebär inte minst att vi nu vet vilka förändringar som sker inom budgetområdena för utbildning och studiemedelssystemet.
I sedvanlig ordning har innehåller budgeten en pris- och löneomräkning som utgår från att verksamheten varje år blir lite effektivare. Detta är ett vanskligt förfarande som i längden leder till att all högre utbildning blir underfinansierad. I år är inget undantag. Men det är som sagt en långsam urholkning som inte kommer att medföra någon drastisk förändring i utbildningarna från i år till nästa. Här sammanfattar vi de förändringar som riksdagen röstat igenom mer aktivt
En stor skillnad från tidigare år är att budgetpropositionen som lägger grunden för utgifterna lades av en övergångsregering och var därför relativt sett avskalad. Mycket av de satsningar som riksdagen beslutade om kommer därför från motioner från olika riksdagspartier. Det är en del nya förändringar, men mycket är också justeringar till planerade förändringar som regeringen har aviserat men som inte fanns med i den tidigare budgeten och som heller inte kommit med i propositionen av tekniska skäl.
Universitets- och högskolerådet får en anslagsökning med 20 mkr, i syfte att kunna fortsätta det planerade arbetet med bedömning av utländska utbildningar. Den högre utbildningen får ytterligare 406 mkr för att kunna genomföra vissa planerade utbyggnader och tillföra en del forskningsmedel. Vidare så får Vetenskapsrådet ytterligare 60 mkr och Rymdstyrelsen med 15 mkr. Båda förändringarna innebär att det går att genomföra utökningar som aviserades i regeringens budgetproposition för 2018. Slutligen så får enskilda utbildningsanordnare ett tillskott på 8 mkr för utbildningar inom på teologi, vilket är det enda som är helt nytt på högskoleområdet jämfört med vad tidigare regering har aviserat.
Skillnaderna för universitet och högskolor tycks alltså bli förhållandevis små. Lärosätenas tilldelning är i stort sett oförändrad, samtidigt som den planerade utbyggnaden inom vissa utbildningsområden fortsätter. Vissa satsningar inom sektorn som påbörjats går dock ofinansierade, till exempel UKÄ:s arbete med kvalitetssäkring av forskning. Vad det innebär i praktiken, ifall uppdrag läggs på framtide eller något annat får stryka på foten, vet vi inte förrän regeringen ger berörda myndigheter regleringsbrev med nästa års uppdrag.
Vad gäller studiemedlet så är det framförallt beslutet att avskaffa studiestartsstödet som sticker ut. Studiestartsstödet är ett bidrag som vissa kan få för att läsa in en gymnasieutbildning, och som enligt riksdagens förslag alltså ska avvecklas. Eftersom en gymnasieutbildning är den vanligaste vägen vidare till högre utbildning, så kan förslaget eventuellt påverka vilka som i slutändan kommer att studera på högskolan. Men annars är det andra grupper än högskolestuderande som påverkas av förslaget.
Riksdagen beslutar vidare att tillföra en del pengar till studiemedlet. Det hänger ihop med att antalet utbildningsplatser blir fler, vilket gör att fler kommer ta studielån. Då ökar den totala utgiften för staten. För de flesta studenter är det dock inget som märks. Slutligen får CSN ett utökat anslag. Syftet med det är att täcka de administrativa kostnader som uppstår i och med att studiestartsstödet avvecklas. Övriga budgeteförändringar på studiemedelsområdet är kopplat till räntor och andra kostnader som påverkar myndigheter men inte enskilda studenter.
De utmaningar som vi skrev om tidigare under hösten kvarstår alltså. Studenterna tycks fortsatt behöva vänta på en regering för att de mest pressande utmaningarna ska lösas.