Studenters trygghet kräver fler reformer

Studenters ekonomiska trygghet är avgörande för att vi inte bara lyckas skapa ett starkt kunskapssamhälle. Det är avgörande för att vi ska lyckas skapa ett jämlikt sådant. Sveriges nuvarande och framtida studenter är värda varje satsning. Att vi kan fokusera helhjärtat på våra studier innebär i sin tur att vi alla kan ge så mycket mer tillbaka till samhället i längden.  


Under söndagen presenterades nya satsningar på studiemedlet. Från och med 1 juli nästa år kommer bidragsdelen höjas med 300 kronor per månad. Detta är den första höjningen av bidraget på 11 år. Ökningen på 300 kronor ligger dessutom i linje med den summa på 326 kronor SFS i februari kunde visa att en genomsnittlig student går back varje månad med nuvarande studiemedel. En höjning med 300 kronor innebär alltså generellt sett att Sveriges studenters ekonomi i större utsträckning går runt. Däremot är det viktigt att påminna sig om att samtidigt som höjningen är välkommen så finns det studenter som har betydligt högre kostnader än de vi presenterade i vårens studentbudget. Levnadskostnader och hyror skiljer sig avsevärt beroende på studieort vilket innebär att många studenter fortfarande kommer gå back trots höjningen. För att möjliggöra lika möjligheter att ta del av högre utbildning är det därför viktigt med insatser på en bred front.


Utöver enbart summan på studiemedlet så påverkar i vår mening även balansen mellan bidrag och lån möjligheten att studera. I dagsläget ligger bidragsdelen på 2848 kronor per månad och den tillsammans med lånet uppkommer studiestödet till 10 016 kronor. Förändringen innebär att bidraget kommer utgöra 30.5% istället för nuvarande 28.5 %. SFS har länge drivit frågan om ett en bättre balans mellan låne- och bidragsdel just för att fler ska se högre utbildning som ett reellt alternativ. Det är dessa trösklar vi vill minska och satsningen i budgeten är endast ett steg i rätt riktning. Att nå en balans mellan lån och bidrag är däremot inte den enda förändring vi ser som pressande kopplat till systemet.

 

 Den svenska högskolan har förändrats men studiemedelssystemet har inte hängt med i utvecklingen. I och med den europeiska så kallade Bolognaprocessen blev utbildningarna i Sverige längre och många är nu fem år. Trots detta är antalet studiemedelsberättigade år fortfarande begränsat till sex med möjlighet att förlänga med ett år vid särskilda skäl. Detta begränsar möjligheterna att  påbörja annan utbildning under eller efter en påbörjad examen. Behoven i samhället förändras i allt snabbare takt vilket innebär att möjligheten till ett livslångt lärande och vidareutbildning blir allt viktigare. Denna möjlighet bör inte begränsas av studiemedlet.

 

 Idag begränsas rätten till studiemedel vid 47 års ålder. För varje år därefter minskar antalet veckor man har möjlighet att få studiemedel tills det året man är 57 år gammal, då man inte längre är berättigad studiemedel. Om Sverige ska vara ett kunskapssamhälle som tar det livslånga lärandet på allvar bör man ta bort dessa begränsningar och låta människor utbilda sig och vidareutbilda sig med studiemedel fram till pensionen. Att vissa studenter inte har samma möjligheter och rätt till stöd som andra blir i längden en form av åldersdiskriminering.

 

 Rätten att kunna få ersättning när man är sjuk ska vara kopplad till sysselsättningen studier och inte att man ska finansiera sina studier på ett specifikt sätt. I nuvarande system är studenternas möjlighet att få sjukförsäkring kopplat till att man tar studiemedel. Det har kommit förslag från regeringen om att skydda den sjukpenninggrundande inkomsten när man studerar men det förutsätter att man har jobbat innan man börjar studera. Det finns med andra ord fortfarande en del på regeringens att göra lista för att säkerställa alla studenters rätt till sjukförsäkring och garantera en trygg studietid.


Regering, riksdag och framför allt samhället får aldrig glömma vilken investering studenter är. Vi understryker: Att vi kan fokusera helhjärtat på våra studier innebär att vi oavsett när i  livet vågar, kan och vill studera och sedan bidra till ett starkare samhälle.