English information

Användarinloggning

Den 18 januari 2019

Studentperspektiv på regeringsöverenskommelsen

Riksdagen har till slut röstat fram en regering, men vad innebär det för oss studenter? Överenskommelsen mellan S, C, L och MP innehåller flera punkter som påverkar högre utbildning såväl som förutsättningarna för studenter att leva och bo under studietiden.

I ett tidigare blogginlägg sammanfattade vi vilka förändringar studenter behöver. Överenskommelsen saknar generella kvalitetssatsningar på högre utbildning, den tar inte upp studentinflytandets förutsättningar och nya regler kring studenters sjukförsäkring nämns inte. Åtgärderna kring bostadspolitiken kommer inte vara tillräckliga för att få bukt med bostadsbristen för studenter. Mycket återstår alltså att göra den kommande mandatperioden. Men det finns också positiva förändringar i överenskommelsen och vi är fortfarande hoppfulla om att de kommande åren kan leda till viktiga förbättringar kopplat till utbildningskvalitet och studenters hälsa, ekonomi och bostäder.

Högre utbildning

Utbyggnaden av utbildning i det så kallade kunskapslyftet ska fortsätta, vilket innebär att fler får möjlighet att söka sig till högre utbildning (punkt 14 stycke 1). Fler högskoleplatser är en förutsättning för att alla som vill och kan ska kunna studera vidare, dock har senaste årens satsningar på högre utbildning varit för ensidiga mot fler utbildningsplatser. Många av de utmaningar som beskrivs i uppgörelsen, tex mer lärarledd tid på lärarutbildningen, har sin grund i att utbildningarna är underfinansierade per student. SFS har många gånger tidigare lyft detta, bland annat i en längre text i samband med BP18.

Möjligheterna till omställning och livslångt lärande ska utökas (punkt 14). Samtidigt som kvalitetshöjande satsningar inte längre kan vänta går vi mot en lågkonjunktur och ett växande behov av omställning och vidareutbildning genom hela livet. I dagsläget slår de flesta lärosäten redan i sin takbelopp och utbildar till sin fulla kapacitet. Nästa lågkonjunktur kommer innebära att fler kommer vända sig till högskolan när de förlorar jobben. Den snabba förändringen i samhället kommer innebära att fler kommer behöva vidareutbilda sig. När platserna på högskolorna idag fylls av nybörjarstudenter, som behövs för att möta de stora kompetensbehoven, kommer en av de stora utmaningarna de närmaste åren vara att ha ett utbildningssystem som kan ta hand om alla dessa grupper. Sverige kommer inte kunna möta sina utmaningar utan att alla får möjlighet att utbilda sig, dock kan vi aldrig tumma på kvaliteten.

Möjligheterna att utbilda sig senare i livet ska öka, och det ska genomföras anpassningar i studiemedlet för att det ska bli möjligt (punkt 14 stycke 2). Inte minst arbetsmarknadens parter är måna om att utveckla möjligheterna till livslångt lärande, och detta löfte går att se som ett steg i den riktningen. SFS håller med om att alla ska ha möjlighet att genomgå högre utbildning och att ålder inte får göras till ett hinder. Därför vill vi att åldersgränserna för studiemedel höjs så att även äldre personer ges möjlighet att studera. För att det verkligen ska ge effekt är det dock viktigt att det inte handlar om mindre förmånliga särlösningar, utan att dessa grupper ges studiemedel på samma villkor som andra.

Högre utbildning ska bli mer tillgängligt i hela landet och möjligheterna till distansutbildning ska stärkas (punkt 23 stycke 5). Detta är en viktig ambition, och frågan om hur lärosätena ska få bättre förutsättningar att ge distansutbildningar kommer förhoppningsvis att besvaras av den snart färdiga styr- och resursutredningen (Strut). I utredningens uppdrag ingår också att titta på hur tillgången till högre utbildning ska vara god i hela landet. Samtidigt har andra myndigheter inom sektorn uppdrag kring dessa frågor, så det finns utrymme för främjandeinsatser inom de nuvarande ramarna. Det är samtidigt viktigt att politiken hanterar dessa frågor varsamt, då vi inte vill att riksdag och regering går in och detaljstyr vilka utbildningar eller utbildningsformer lärosätena väljer att erbjuda – lärosätenas autonomi måste värnas.

Gymnasieelever ska få möjlighet att läsa högskolekurser (punkt 53 stycke 3). Detta förutsätter förändringar i dagens regelverk, för i nuläget är gymnasieexamen eller motsvarande förkunskaper ett krav för att bli antagen till en högskoleutbildning. Frågan blir därför hur det ska gå att försäkra sig om att de gymnasieelever som blir antagna till högskolekurser har tillräckliga förkunskaper. Förmodligen kommer förslaget att behöva utredas och vi får nog anledning att återkomma till frågan. Dessutom är det i skrivande stund oklart hur denna del av övernskommelsen förhåller sig till de nya reglerna för basåren. 

Lärarutbildningen kommer att genomgå särskilda förändringar (punkt 37). Den lärarledda tiden ska öka, i syfte att fler studenter ska kunna tillgodogöra sig utbildningen med goda resultat. Kraven för att bli antagen såväl som för att genomgå lärarutbildningen ska bli hårdare. Under förra mandatperioden förändrades möjligheterna för regeringen att besluta om behörighetskraven, så i princip finns det möjlighet att införa särskilda betygskrav för lärarutbildningarna. Vad gäller kraven på själva utbildningen så är det oklart vad som blir förändringen. UKÄ genomför just nu kvalitetsgranskningar av många utbildningar och när resultaten blir färdiga kommer det eventuellt bli tydligare vad som behöver göras. För att den lärarledda tiden ska kunna öka tror vi dock att det är helt nödvändigt att höja anslagen.

Studenters psykiska hälsa

Åtgärder ska vidtas kopplat till psykisk ohälsa, med fokus på psykisk ohälsa bland unga (punkt 63). Under 2019 ska en utredning tillsättas om att införa en ny vårdform i syfte att snabbare kunna sätta in hjälp och vård. Studenter är en grupp som är särskilt drabbad av psykisk ohälsa och åtgärder är önskvärda. Vi kommer att följa den planerade utredningen, eftersom vi tror att det behövs ytterligare åtgärder och mer kunskap om hur studenters psykiska hälsa kan främjas. Denna del av överenskommelsen blir naturligt prioriterad då vi under förra terminen tryckt på och arbetat för att partierna och politiken ska förstå vikten av studenternas välmående och därför behövs studenthälsan också prioriteras liksom elevhälsan. Därför välkomnar SFS denna utredning med öppna armar samtidigt som vi kommer fortsätta kampen om att driva studenternas perspektiv för studenternas rätt att må bra under sin studietid.

Bostäder för studenter

Hyressättningen ska reformeras i riktning mot friare hyressättning (punkt 44). En helt fri hyressättning riskerar att slå hårt mot studenters ekonomi: i många städer finns det studentbostäder i centrala och populära lägen nära campusområden, och med förändrade regler om hyressättning riskerar hyrorna för dessa att gå upp. Förändringen är dock riktad mot nyproducerade bostäder, vilket hade begränsat effekten jämfört med om marknadshyror skulle införas även i det äldre beståndet. Samtidigt har nybyggda bostäder ofta så höga hyror att de är svåra för studenter att ha råd med. Vidare ligger studentbostäder på en mer begränsad och mindre köpstark marknad än vanliga hyresrätter, vilket gör det är svårt att sia om exakt vad en förändring skulle leda till. Många olika faktorer samverkar alltså, men det blir inte utan oro vi kommer att följa utvecklingen.

Det finns också en ambition att effektivisera bostadsbyggandet genom regelförenklingar samt att skapa mer rörlighet på bostadsmarknaden genom att ta bort reavinstbeskattningen för bostäder (punkterna 45 och 46). Dessa reformer är inte riktade primärt mot studentbostäder och det är tveksamt om de kommer att leda till några större förändringar av boendesituationen för studenter, men kommer förhoppningvis leda till bättre förutsättningar på den vanliga bostadsmarknaden. 

Investeringsstödet för studentbostäder ska av allt att döma återinföras (punkt 47). Investeringsstödet togs bort från den statsbudgeten för 2019, men kan komma att återinföras redan med vårändringsbudgeten. Enligt överenskommelsen ska stödet “koncentreras och effektiviseras samt riktas om mot hyresrätter i hela landet.” Det framgår inte ifall detta innebär att studentbostäder fortfarande ska omfattas av stödet. Stödet till studentbostäder är dock den del av investeringsstödet som flest har uttryckt sig positivt om och det hade varit oväntat om det blir just studentbostäder som får stryka på foten.

 

Skrivet av:
Vice ordförande
Skrivet av:
Ordförande

Kommentarer