Bostadsrapporten 2014 och 2018, en tillbakablick över en mandatperiod

Igår släpptes SFS sin bostadsrapport för 2018. Den andra rapporten som jag och SFS kansli tar fram tillsammans med alla studentkårer. Bostadsbristen för studenter är inget nytt och bostadsrapporten har släppts i någon form i mer än 20 år. Den långa historien och att det är valår fick mig att fundera: Vad har egentligen hänt sedan sist bostadsrapporten släpptes under valrörelsen? Här följer en tillbakablick och jämförelse med bostadsrapporten 2014 och lite om vad som hänt under mandatperioden när det kommer till studentbostäder.

När vi ser till studentpopulationen som helhet är det inte mycket som har hänt sedan 2014. Den stora majoriteten studenter, nu som då, studerar i en stad med bostadsbrist och otrygga boenden. Antalet röda städer har ökat under perioden, alltså att det är fler städer där det tar mer än en termin för alla studenter att få ett fast boende. I år vet vi att sju av tio campusstudenter börjar på studieorter där ett tryggt boende inte kan garanteras till alla under höstterminen.

Det som är positivt är att antalet gröna städer har tredubblats sedan 2014. Även om den stora majoriteten studenter fortfarande möter en bostadsmarknad i obalans så finns det alltså kommuner som tar sitt bostadsförsäljningsansvar på allvar och som tillsammans med studenter, lärosäten och aktörer inom bostadsbranschen bygt bort bristen. Det finns också exempel på städer som gått från att vara rödlistade till att vara gröna under mandatperioden. Gävle, som blev årets studentstad 2018, har visat att det går att lösa bostadsbristen och då också relativt snabbt. Genom att både kommunala och privata aktörer byggt samtidigt som det upprättats ett samarbeten mellan kommun, bostadsföretag och studenter har de gått från att vara röda till gröna under perioden.

Allmänt har byggtakten under perioden varit relativ hög mot tidigare år. Runt 12000 studentbostäder har byggts mellan 2014 och 2017. Motsvarande siffra under de fyra år som leda fram till 2014 var 2500. Det var alltså mycket byggande som behövdes ta igen vid mandatperiodens start vilket också gjort att den höga byggtakten inte fått större utslag i våra rapporter. Redan nu finns en oro för en stundande lågkonjunktur. Oron i sig påverkar redan byggtakten negativt. Lågkonjunkturer brukar även innebära att fler väljer att studera och samtidigt byggs högskolan just nu ut. Behoven kommer alltså förmodligen öka de närmaste åren samtidigt som prognoserna visar på lägre byggtakt. Det krävs alltså aktiv politik för att vi inte ska fastna i nuvarande situation och att byggtakten hålls uppe så vi äntligen kan ta igen den stora bristen som uppstod innan 2014.

Vallöftena som beskrevs i förordet till 2014 handlade specifikt om fler studentbostäder. Moderaterna lovade att skapa förutsättningar för att det skulle byggas 20 000 studentbostäder och Miljöpartiet skulle medfinansiera 10 000 studentbostäder. I årets valrörelse har studentbostäderna inte fått något större utrymme. Socialdemokraterna har lagt fram ett förslag om sänkta byggkrav för att kunna bygga fler bostäder och från övriga partier är det relativt tyst. Under mandatperioden har byggkraven för studentbostäder redan sänkts, bland annat genom höjda riktvärden för bullernivåer. Det är viktigt att byggandet tar fart och hyrorna hålls nere, men vi kan inte lösa en otrygg bostadsmarknad med otrygga boenden. Några byggkrav bör lättas men några finns av en anledning. Vår hälsa och studieförmåga påverkas av hur vi bor och minskade krav ökar riskerna för sämre hälsa och studier. En bostad är dessutom en förutsättning för att kunna studera och om tillgängligheten i bostäderna försämras, försämras även möjligheten för alla att studera.

Min förhoppning är att nästa tillbakablick av någon av mina efterträdare kommer bli en gladare sådan. Det talas om att de bostadspolitiska samtalen mellan riksdagspartierna ska sättas igång igen efter valet, vilket ger lite hopp. Det finns mycket kvar att göra men de senaste åren har visat att det går att bygga och det finns flera goda exempel som vi alla kan ta med oss in i nästa mandatperiod hur det byggs både billigt och bra.