English information

Användarinloggning

Budgetpropositionen 2017: Vad hände med högre utbildning?

Blogginlägg 2016-09-20 

Idag presenterade regeringen sin budgetproposition för 2017. Regeringen väljer att lyfta fram områden som jobb, skola och klimat som särskilt viktiga. Som en del av den inriktningen satsas det en del på universitet och högskolor. De två tydligaste satsningarna gäller dels fler platser på lärarutbildningarna för att i längden stärka skolan, dels ökade anslag till forskning inom några områden som regeringen bedömer vara särskilt viktiga. Dessutom satsar regeringen på forskarskolor för att stärka lärarutbildningarnas anknytning till forskning. Sammantaget så ser vi alltså märkbara kunskapssatsningar. Men de är punktinsatser och de mest övergripande problemen inom högre utbildning utelämnas.

Systemet för tilldelning av resurser till högre utbildning innehåller en rad problem, något vi som studenter ser men som inte regeringen verkar vilja kännas vid. Vi ser att lärosätena för varje år har sämre förutsättningar att utveckla pedagogiken och ge utbildning med hög kvalitet. Dessutom baseras utbildningsanslagen fortfarande i stor utsträckning på studenternas prestationer, vilket innebär att de utbildningar som håller lägst kvalitet ofta har minst resurser att satsa på att bli bättre. Om högre utbildning ska kunna vara en kraft som driver samhällsutvecklingen framåt kan inte resurserna ständigt urholkas. Vi behöver bättre förutsättningar för att Sveriges studenter ska kunna ta del av en kvalitetsdriven utbildning. Det minsta som kan krävas vore att regeringen utreder möjligheterna att ta fram ett resurstilldelningssystem som fungerar.

Förutsättningarna för att bedriva studier har inte heller proriterats i den budget vi idag fick presenterad för oss. Studiestartsstöd, CSN för att ta körkort och förändrat inkomstkrav för bostadsbidrag är löften som utlovas, men hur regeringen tänkt att vi som redan antagna studenter ska ges goda förutsättningar till att fullt ut fokusera på vår utbildning och bli klara i tid är inte något som vi kan se ett spår av. Detta i ljuset av att studenters ekonomi är på marginalen och bostadsbidraget inte är tillgängligt. När det kommer till studenters sjukförsäkring kan vi dock äntligen utläsa att regeringen ser det som en möjlighet att, efter 13 år av diverse utredningar, kanske möjliggöra deltidssjukskrivning för studenter innan mandatperiodens slut. Bättre sent än aldrig och en av få satsningar för att vi fullt ut ska kunna delta i vår utbildning.

Om regeringen Löfven på allvar vill stärka skolan, arbetsmarknaden, arbetet med klimatet och välfärden måste den se till helheten. För ja, det finns problem med kompetensbrist på arbetsmarknaden. Och ja, det behövs mer kunskap om klimatomställning. Över huvud taget behövs mer kunskap och fler verktyg för att både hantera morgondagens utmaningar i en globaliserad värld och den komplexa verklighet vi lever i idag. Men regeringen gör helt fel när den väljer att lappa de hål som för stunden syns mest tydligt. När nya utmaningar kommer och förändras från ett år till ett annat måste vi stå redo med breda, generella kunskaper och färdigheter som snabbt kan komma till nytta i många olika sammanhang. Därför behöver regeringen satsa på akademisk utbildning. Det som särskiljer akademiska utbildningar är just att de kombinerar sakkunskaper med generella färdigheter - och generella färdigheter blir A och O när det inte på förhand går att veta exakt vilka kunskaper som kommer att behövas om 5, 10 eller 50 år. I höstens budgetproposition ser vi ingen satsning på högre utbildning och därmed tror vi att regeringen kommer att missa målet med sin egen satsning för jobb, skola och klimat.