SFS kommenterar debatten om akademins styrning och frihet

Med anledning av debatterna kring lokaliseringsfrågan vid Högskolan Dalarna, processen kring att utse en ny rektor vid Uppsala universitet och debatten om rektorstillsättningar på DN debatt vill Sveriges förenade studentkårer (SFS) klargöra vår syn på lärosätenas autonomi och styrning. Vi representerar ca 300 000 studenter och doktorander i Sverige.


Akademin ska ha en hög grad av frihet. Arbetsmarknadens kortsiktiga behov får aldrig stå över akademins uppdrag att främja demokrati, hållbarhet, livslångt lärande och människors personliga utveckling. I styrningen av landets lärosäten är det därför viktigt att se till studenternas, akademins och samhällets bästa istället för att använda högre utbildning som ett medel i arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken.

Det är statens ansvar att lärosätena har möjlighet att anpassa sin utbildning efter studenternas efterfrågan och det är viktigt att lärosätena bjuder in och tar del av olika aktörers kunskap och synpunkter. Lärosätena ska arbeta med bred samverkan och dialog samt fatta beslut.

Både i fallet med lokaliseringsfrågan för Högskolan Dalarna och processen med att utse en ny rektor för Uppsala universitet ser vi tendenser att näringsliv och politik i allt högre grad försöker att detaljstyra akademin. SFS är starkt kritiska till detta. Vi förespråkar studentinflytande och kollegial styrning och vi anser att lärosätena har kompetens att avgöra hur utbildningarna ska organiseras. Vi är positiva till den reform för ökad autonomi som genomfördes 1993 och som stärkte akademins egna handlingsutrymme.

Regeringen har dock laglig möjlighet att detaljstyra högre utbildning, även efter autonomireformen. Men hur förväntar sig regeringen att lärosätena ska kunna ta det ansvar de förväntas ta och om de inte litar till och skapar förutsättningar för att de ska kunna ta sitt ansvar? Vid detaljstyrning försvåras de möjligheter som finns gällande att ta ett autonomt ansvar för sin verksamhet. SFS föreslår fyra lösningar som högskolepolitiken och styrningen av landets lärosäten bör utgå ifrån:

   – Autonomin måste respekteras – stå för den reform som gjorts
   – Respektera lärosäten och studenters förmåga genom att lita till den kompetens som finns
   – Lyssna in lärosäten och studenter och för en dialog när ni vill påverka, snarare än gå in och detaljstyr
   – Skapa förutsättningar att ta ansvar inom alla delar av den statliga styrningen, t.ex. genom att lägga ett större fokus på grundanslag vid fördelning av resurser

Lärosätena ska ägna sig åt utbildning, forskning och samverkan med samhället och det gör de bäst genom sakkunnighet, studentinflytande samt medverkan och inlyssnande. Först när vi respekterar detta kan vi på allvar möta morgondagens utmaningar. Att istället tumma på de principer som råder är en utveckling som kan skapa stora konsekvenser för hur högre utbildning och forskning styrs.

 

Caroline Sundberg, ordförande för Sveriges förenade studentkårer

Charlotta Tjärdahl, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer

Fredrik Lindeberg, ordförande för Sveriges förenade studentkårers doktorandkommitté